Librarian - what it's really like

Jag har förresten skapat en egen liten "internet meme"! Varsågoda, här kommer sanningen om bibliotekarieyrket ...

Conan the Librarian continued!

The Adventures of Conan the Librarian continues .. till allas vår glädje (och förskräckelse)!

Tillgång till tusentals böcker & filmer!

Bibliotekskortet behöver du aldrig ladda eller ladda ner appar till. Det fungerar, precis som det är!

Varför bibliotekarier älskar Neil Gaiman

Förutom, så klart, för det faktum att han skriver magiska romaner/seriealbum/noveller/filmmanus/annat, så finns det en annan anledning till att bibliotekarier älskar Neil Gaiman.

Den anledningen kan i mångt och mycket sammanfattas i detta citat:

"Ta' småvarmt från den Bonnierska buffén"

Att läsa A Song of Ice & Fire är lite som att äta en riktig maffig helkvällsbanket. Det är vansinnigt gott och trevlig, men är också mättande och tar lång tid. Ibland blir det lite tilltugg mellan rätterna. Som exempelvis:




Några recensionsböcker ...

Häxmästaren (Legenden om Morwhayle; 1) - Peter Bergting
Första delen i en traditionell fantasyserie för lässlukaråldern. Tvillingsyskon som växer upp på olika håll men förenas, ett magiskt svärd, några varulvar samt en drake. Ungefär.

Ödets söner - Darren Shan (del 12)
Tro det eller ej - den sista delen i vampyrserien Darren Shan. Lättläst, fartig, humoristisk och lite noir, som vanligt.





... och några lättuggade kärlekshistorier ...

Love Story - Erich Segal
Kortfattad och lättläst bok som tydligen blev en otrolig bästsäljare på 70-talet. Två collegestudenter möts över de strikta klassgränserna och faller handlöst för varandra - rikemanssonen och musikstudenten (på stipendium, förstås). Förstår dock inte riktigt varför den slog så hårt?

Överenskommelser - Simona Ahrnstedt
En svensk historisk kärleksroman i bästa Harlequin-anda. Hon - Beatrice - är den fattiga kusinen på landet med svallande eldrött hår; bildad och debattlysten men samtidigt oerfaren och oskuldsfull. Han - Seth - är the self-made man, mörkhårig, arrogant, rastlös och en kvinnotjusare av mått.

Med finns också en elak och liderlig greve, en ondskefull farbror med sociala ambitioner, en vän, vacker och älskad kusin, en frigjord fransk änka med mera, med mera.

Dylika romaner har sedan länge varit ett guilty pleasure för Bokmalan, som egentligen inte alls får sådana böckers ideal och innehåll att gå ihop med sin egen anti-heteronormativa och genusvrånga livsåskådning ...



... samt några Niffenegger!

The Night Bookmobile - Audrey Niffenegger
En ovanlig och något makaber liten grafisk historia om en ung kvinna som under en nattlig promenad finner en bokbuss som visar sig innehålla allt hon, och bara hon, någonsin läst. Hennes liv blir sedan fokuserad kring läsning och kring att finna denna bokbuss igen. Häftig.

Tidsresenärens hustru - Audrey Niffenegger
Också en ovanlig berättelse! Henry, den charmige och lite bad boy-bibliotekarien som älskar punk, har en genetisk defekt som gör att han ofrivilligt färdas i tiden.

Han möter inte bara sig själv i alla möjliga åldrar, utan också konstnärinnan Kate. Hennes uppväxt blir en lång väntan på att hon ska få träffa Henry i nuet, i hans verkliga ålder, när hon själv också är vuxen. Deras kärlekshistoria är ojämförlig och omöjlig. Originellt och välkomponerat.

Funderar på om jag ska ta och läsa hennes andra roman, Själens osaliga längtan, medan jag ändå verkar ha farten uppe.

Min bibliotekarie, du är som en ros!

Idag är det febrilt Alla hjärtans dag-firande på mitt jobb. En grupp elever har pyntat hela ljushallen med röda hjärtan och girlanger. Mycket fint och stämningsfullt!

Några elever kom också insusande med en vacker röd tygros till undertecknad - till min väldigt stora förvåning och glädje! Som tack för att jag alltid är så snäll och för att jag klär ut mig i fina kläder när jag ska hålla lektioner ...

Detta gjorde verkligen min dag. Tack, kära elever!

Några bilder från Bokberättar-SM

Det fina omslagspappret på presentboken alla deltagare fick.

Bokmalan tillsammans med den trevlige Svante Weyler, förläggare och konferencier.




Bokmalan presenterar Min salig bror Jean Hendrich, en underbar historisk roman av Carina Burman. (Den utspelar sig i det gustavianska Stockholm - därav tricornen.)

Ingen seger i Bokberättar-SM ...

... för Bokmalan, tyvärr! Vann gjorde Mia Dimblad från Hässleholms bibliotek. Juryns motivering löd:

”Med stor inlevelseförmåga återgestaltar Mia Dimblad intryck och läsupplevelser, hon preciserar känslor och förmedlar böckernas innehåll med lika mycket återhållsamhet som explosiv kraft.” Mia Dimblad vann även publikens pris.

Silver tog Margareta Hagman, Gävle och bronsmedalj Eva Töllner, Jönköping.

Läs mer på Strängnäs kommuns hemsida och kolla in Kulturnytts sändning från fredagen (12:35 in i programmet).

Om du undrar hur undertecknad skötte sig kan du spana in webbsändningen via Bambuser (2:17:55 och framåt hittar du min presentation).

Det var en mycket trevlig dag/kväll och ett jättefint arrangemang! Det är riktigt roligt att bibliotekarier numer får chans att tävla i ett SM ...

Bokmalan tävlar i bokberättande!

"Den första officiella SM-tävlingen någonsin i bokberättande för bibliotekarier äger rum i kulturhuset Multeum, Strängnäs den 12 november 2010."

Läs mer på hemsidan och spana gärna in den snygga affischen där alla tävlandens namn syns! (Bland annat Bokmalans!)

Bilden ovan är lånad av bibliotekarien Christer Hermansson, som är projektansvarig.


"Syftet med Svenskt Mästerskap i bokberättande för bibliotekarier är att uppmuntra bibliotekarier till att bli ännu bättre på att förmedla litteratur muntligt och att skapa ett lustfyllt årligt publikt arrangemang som skapar intresse kring boken och bibliotekens litteraturförmedling.

Bibliotekarierna ska presentera en obligatorisk roman och en eller två valfria romaner av svenska författare som skriver för vuxna, max 3 minuter per bok. Den obligatoriska romanen är Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien.

En jury och publiken utser sedan två vinnare utifrån kriterier som förmedling av innehåll, engagemang/lust och subjektivt uttryck.

Konferencier: Svante Weyler.

Juryn består av:
Nina Frid (bokcirklar.se)
Nina Solomin (chefredaktör, Vi Läser)
Anders Johnsson (bibliotekarie, Strängnäs bibliotek)
Henriette Zorn (chefredaktör, Biblioteksbladet)
René Vázquez Díaz (författare och styrelseledamot i Sveriges Författarförbund)

Arrangörer: Strängnäs bibliotek, Länsbibliotek Sörmland, Statens kulturråd, Biblioteksbladet
Sveriges Författarförbund, Vi Läser, Bokcirklar.se"


Wish me luck ...

Watchmen på besök!

Eller, i varje fall Watchman! Det är Halloweenvecka på Bokmalans jobb och helt plötsligt hade vi Rorschach på besök. Detta var ju tvunget att förevigas ...

Bokmalans bokmässa

Bokmalan har varit - inte helt olikt andra bokmalor och malar där ute i landet - på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg!

En fantastisk sak med Bokmässan är så klart att vandra runt i den enorma utställningshallen (med 895 utställare!) och betrakta detta vimmel och mymmel av böcker, bokförlag, bokhandlar, antikvariat, tidskrifter, debatter, författarpresentationer och samtal.

Det är också roligt träffa kollegor inom de bok- och litteraturrelaterade yrkena. Det var extra härligt att träffa mina BHS-kumpaner Y och I igen - det var alldeles för länge sedan! Y deltog i en debatt om nordiska feminismer på fredagseftermiddagen, som jag lyssnade på. Jag passade också på att köpa en prenumeration på Bang åt mig själv i 30-årspresent och fick då Liv Strömquists nya album på köpet - yay!

Med ett seminariekort i högsta hugg fastnade Bokmalan lätt i den flora av föreläsningar, seminarier och debatter som finns att lyssna på. Via Bokmässans community kan du se en lista över alla seminarier som undertecknad bevistade.

Många diskussioner fördes om hur bokmarknaden ska utvecklas i en alltmer digital tid (liksom både film-, tv- och musikbranscherna har gjort) och vad som kommer att bli bibliotekens och bibliotekariernas roll i denna utveckling. Mycket spännande och högst relevant för oss bibliotekarier att fundera på.

Ett sådant seminarium - Sociala medier och bibliotek - finns sammanfattat via Högskolan i Borås, och mina åsikter sammanfattas väl av kulturskribenten Jonas Thente i Dagens Nyheter.

Annat spännande som jag hittade var en avhandling om vampyren i litteraturen, som litteraturvetaren Anna Höglund skrivit - Vampyrer: En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet.

Jag lyssnade på Sofi Oksanen tala om estnisk historia och hörde Inger Edelfeldt läsa ur sin nya bok, Samtal med djävulen. Ett seminarium gav tips på hur World of Warcraft kan användas i undervisningen och på ett annat diskuterades nordisk feminism.

Och detta är ändå bara en bråkdel.

Det finns helt enkelt en hel värld av möjligheter på Bokmässan.

En bortskämd bibliotekarie

Det är faktiskt just vad Bokmalan är! Nu har våra studenter flygit sin kos, men innan de for fick undertecknad både blommor, choklad, beröm, varma kramar och en liten hyllningssång av elever här i huset. Rörd är bara förnamnet.

Dessutom har vi just sammanställt den biblioteksenkät som treorna har fått svara på och där kan en läsa många lovord till bibliotekets personal. Vi är helt enkelt bibliotekets främsta resurs!

Några kommentarer till frågan Vad är du mest nöjd med i biblioteket? gjorde mig extra glad:

Fia är GRYM! Måste vara en av dom härligaste människorna på skolan!

Serieutbudet. Jag menar på fullaste allvar på att det är det bästa seriebiblioteket jag har besökt. Ni håller högre kvalité än PunktMedis och även om Serietekeket är mer omfattande så känns det som hyllorna mest är fyllda av serier av vilka man har litet eller inget intresse av. Ni har nästan alltid just de serier man är ute efter/serier som allmänt är värda att läsa.

Otroligt bra bibliotek! Sjukt nöjd och önskar att man kunde komma dit även efter studenten. Tveksamt om jag kommer hitta något bibliotek som [detta], känts så väldigt bra hela tiden. Fortsätt i denna goda anda!

Klart slut från übermallig bibliotekarie!

Informationsskylt i biblioteket

I will consult the scrolls ...

En av mina stammisar på bibblan talade häromdagen med mig om en slags figur som finns med i Warhammer 40K, nämligen space marine librarian. De kan aktivera super-librarian-powers genom sina stavar och sitter på all den (fragmentariska) kunskap som finns bevarad i denna dystopiska framtid. De ser tydligen ut som bilden ovan (alltså, ganska lika dagens bibliotekarier).

Hos Games Workshop kan en läsa att "librarians use their psychic powers to unleash devastating attacks, as well as augment their own physical prowess." So, what else is new ...

De kallar varandra för brother librarian och när de får en fråga svarar de med repliken "I will consult the scrolls", vilken då min elev tyckte var något vi skulle börja med i vårt bibliotek. Någonting som jag genast tog till fasta på - kanske kan denna t-shirt bli vår nya uniform?

För övrigt ska jag handla en liten brother librarian, ety det att jag har blivit lovad hjälp att måla den av min elev (som egentligen mest gillar fantasyvarianten av Warhammer) och hans 40K-kompis. Sedan ska den få stå och stoltsera här i biblioteket.

Jag har världens bästa jobb.

Bokmalans litterära England

I oktober hamnade Bokmalan helt plötsligt i England under några intensiva dagar, på fortbildningsresa med lärarkollegor och sin väninna B. Vägen ledde till Oxford, och efter det en kort visit till London. Oxford - "the city of dreaming spires", som poeten Matthew Arnold skrev. Ett passande namn, då en ser den praktfulla siluetten av Oxfords alla tinnar och torn.

University of Oxford samlar 38 olika college under sitt emblem och cirka ett hundratal forskningsbibliotek. Bland kända oxonians märks bland annat Oscar Wilde, T.S. Eliot, Aldous Huxley, Jeanette Winterson och naturligtvis J.R.R. Tolkien och C.S. Lewis. Ett paradis, således, när det gäller både utbildnings-, litteratur- och bibliotekshistoria!



I Oxford är till och med utsikten från ett alldeles vanligt café sublim ...


Christ Church är en av de äldsta och rikaste skolorna i Oxford. Som besökare fick vi endast vandra runt i några få delar av detta enorma college, då terminen var i full gång. Men det vi fick se var otroligt vackert. Fantastiska korridorer, som ser ut som klostergångar.


Vackra fönster, ut mot en av de eviga gårdarna (quads), som alla colleges är uppbyggda kring.


Överallt ser det ut som Hogwarts, Rivendell eller kanske the Shire ... ? De vackra ängarna nedan ligger intill Christ Church.




Om matsalen i Christ Church har jag hört två olika Harry Potter-anekdoter. En guide sa att den har använts vid filminspelningarna som matsalen på Hogwarts, och en annan sa att den endast stått som förlaga. Vansinnigt imponerande är den, hur som helst! Det är helt magiskt att tänka sig att folk får sitta och äta där till vardags (fast naturligtvis inte utan sina robes!).

En annan intressant sak med Christ Church var att Charles Lutwidge Dodgson, mer känd under pseudoymen Lewis Carroll, studerat och arbetat där. Den dåvarande deanens, Henry Liddell, dotter Alice var den flicka som Carroll började berätta sagan om Alice i Underlandet för. Och resten är, som en säger, litteraturhistoria.

Guiden berättade för övrigt också att deanen själv troligen var inspirationen till den vita kaninen, då denne brukade vara sen till middagen, springa ner för trappan från sitt arbetsrum, titta på klockan och muttra att han var sen ...


Alla college har varsitt kapell. I Christ Churchs fall råkar det vara en förhållandevis liten, men ack så pampig, 1200-talskyrka, som under 1500-talet byggdes ut och blev hela Oxfords katedral. Vi gick faktiskt dit och lyssnade på en mässa senare (evensong).

Där fanns också en mycket fryntlig guide som entusiastiskt berättade om allt snusk och all samhällskritik som fanns inmålat i de praktfulla kyrkfönstrena - eftersom de satt så högt upp och detaljerna var så små, räknade konstnärerna med att ingen skulle upptäcka detta. Ack, en tid utan kikare, kameror och annat otyg!


The Bodleian Library är Oxfords största bibliotek, och också ett av de äldsta. Med sina 9 miljoner exemplar är the Bodleian det näst största biblioteket i England. Större delen av biblioteket byggdes under 1600-talet.

Den äldsta delen, Duke Humphreys library, byggdes under sent 1400-tal. Där fick vi tyvärr inte ta kort, av förklarliga skäl. Det var dock gåshudsframkallande vackert!

Lustigt var att böckerna kedjades fast, för att inte stjälas. Men kedjan fästes i den främre pärmen, för att ryggen skulle skadas om kedjan fästes där. Då var böckerna tvungna att stå med magen utåt i hyllan, för att kedjan skulle få plats. Och, vips, så såg man inte vilken titel det var! Därför fick boken en siffra på magen, och i en lista vid varje sektion kunde en se vilken titel som motsvarades av siffran. Logik ...

Sir Thomas Bodley, grundaren av biblioteket i fråga, stipulerade också regler för sitt bibliotek, som fortfarande används idag (numer dock i den engelska översättningen, istället för på latin):

I hereby undertake not to remove from the Library, nor to mark, deface, or injure in any way, any volume, document or other object belonging to it or in its custody; not to bring into the Library, or kindle therein, any fire or flame, and not to smoke in the Library; and I promise to obey all rules of the Library.

The Radcliffe Camera, en av Bodleians läsesalar. Byggdes under sent 1700-tal.


En tjusig bro som förbinder två olika delar av Hertford College. Tydligen lik The bridge of sighs i Venedig. Det finns också en i Cambridge (eller, "the other place", som en säger i Oxford), som faktiskt löper över vattnet.




Dessa två bilder ovan är från the Divinity School, den äldsta byggnaden i Oxford som byggdes särskilt för skolverksamhet (som fortfarande existerar idag). Tidigare hölls undervisningen helt enkelt i kyrkorna.

Den gotiska arkitekturen är obegripligt vackert utformad, och taket är rikt utsmyckat och ornamenterat. Också fönstrena är, som ni ser, konstverk i sig själva. På den nedre bilden syns talarstolar och bänkrader, där det tydligen hölls plågsamma disputationer, som kunde pågå i flera dagar.






De tre bilder ovan är från Exeter College, där ingen mindre än herr Tolkien var elev. Visst är det fascinerande att eleverna får klottra ner sina roddtävlingsvinster på dessa vackra fasader? Fast det ser rätt studentikost och passande ut ...

Observera också de murgrönsklädda väggarna. Det amerikanska uttrycket Ivy league passar väl här (även om de amerikanska Ivy league-skolorna snarast är att betrakta som oerfarna småungar jämfört med de åldriga universiteten i Oxbridge ...)


Vid Merton College arbetade Tolkien som engelskprofessor. Kan en bli annat än vitter av att röra sig i dessa miljöer?




På denna berömda pub, The Baby and the Bird också kallad, brukade Tolkien och C.S. Lewis mötas tillsammans med sin litterära klubb, the Inklings. Ack, att ha varit en fluga på den väggen ... Nu fick vi i varje fall sitta i denna fantastiska miljö och ta en pint eller två. ("They come in pints?!")




Jag ville väldigt gärna pröva på det här med punting. Att jag såg hela den fenomenala tv-serien Brideshead revisited innan avfärd förstärkte bara min längtan efter ett Oxford med vita linnekostymer, halmhattar och champagnedrickande.

När min cicceron I och jag kom fram till puntingstället vid Cherwell river, hade de dock just stängt för säsongen. Alas! Vi fick dock en alldeles fantastisk promenad genom norra Oxford, upp till det moderna universitetet Brookes University (där min cicceron har bott och arbetat) och tillbaka till city längs med Cherwell. Det engelska vädret skötte sig exemplariskt: höstlöven glödde och solen sken.

Kontrasterna mellan Oxford och London blev närmast chockartade. Jag längtade tillbaka redan när vi klev av bussen vid Marble Arch!




Ett besök till Charles Dickens Museum blev det ...


... och vi besökte också British Museum; detta obegripligt stora museum. Det kändes som att jag orkade ta in en fingernagels storlek av allt det en kunde se där. (Vi såg Rosettastenen, i alla fall!)

Helst ville jag se den berömda läsesalen, som ju var British Librarys läsesal fram till 1997. Dock hade de byggt för alla bokhyllor och läseplatser med en stor utställning som museet behövde plats för. Besvikelse!






1997 öppnades denna moderna biblioteksbyggnad för allmänheten, efter en trettioårig byggperiod. Då biblioteket vida vuxit ifrån sina tidigare lokaler, separerades British Library och British Museum.

Jag bokade in mig en guidad visning på British Library, och blev fullständigt fascinerad (den vansinnigt fula arkitekturen till trots). Källarplanen sträcker sig 24 meter under marken och krockade under bygget med de äldsta tunnelbanelinjerna som löper i närheten (biblioteket ligger precis vid King's Cross/St. Pancras). De grävde upp så mycket jord att de kunde bygga en skidbacke i Beckton!

Böckerna i källarmagasinen sorteras i storkleksordning (!), för att effektivisera ytanvändningen. Hela huset är uppbyggt kring ett rullbandssystem, som löper under golv och genom väggar och tak. Där fraktas böckerna från magasinen till de olika lässalarna. Guiden var både kunnig och karismatisk. Jag kan varmt rekommendera dessa guidade turer. Särskilt om ni, som jag, älskar biblioteksanekdoter och litterär kuriosa ...

De två nedersta bilderna visar ett av British Librarys alla digitaliseringsprojekt, där en kan bläddra i och zooma in på detaljer i flera olika slags äldre manuskript (i den här automaten fanns bland annat en känd version av Koranen från 1300-talet och en av William Blakes anteckningsböcker).

Nu har ni, kära läsare, fått en lång, men i sammanhanget ändå kort, sammanställning av mina litterära äventyr i England!

Jag vill avsluta denna reseskildring med ett citat från poeten W.B. Yeats: "I wonder anybody does anything at Oxford but dream and remember, the place is so beautiful. One almost expects the people to sing instead of speaking. It is all like an opera."