måndag 17 oktober 2011

Vampyrer i solen

För övrigt firade jag sommarsemestern i år med att, ironiskt nog, läsa flera vampyrromaner.

Yttersta offret - Richelle Mead
Vampire Academy har jag läst som recensionsböcker, men jag skulle antagligen ha hittat dit i varje fall. Nu har sista delen - del 6 - kommit på svenska. Själv har jag har missat del fyra och fem, men det var inte svårt att hänga med i storyn ändå.

I denna sista del behövs flera trådar knytas ihop. Rose fängslas, misstänkt för mordet på drottningen. Dmitri är inte längre strigoi, tack vare Lissas magiska krafter, men vampyrsamhället misstror honom. Lissa kan inte få en rättmätig plats i vampyrrådet, då hon är ensam ättling till släkten Dragomir. Trassligt värre!

Lättläst, gulligt, spännande och förutsägbart. Språket är ... okej. Mest av allt gillar jag karaktären Rose - hon är så hetlevrad, grälsjuk och rysligt bra på att slåss. Det uppskattas.


Dead in the Family - Charlaine Harris
Inför att True Blood skulle komma, började jag läsa bokserien som ligger till grund för tv-serien. Nu har jag just läst del 10, den näst senaste i serien. (Jag håller mig till pocketböckerna.)

Att läsa böckerna är på många sätt en hel annan sak än att se serien. Handlingslinjerna verkar ganska olika varandra, liksom stämningen. (Har sett de två första säsongerna än så länge.)

Jag måste erkänna att tv-serien tilltalar mig mer - det är en story som gör sig väldigt väl i visuellt format. Det tryckande klimatet i amerikanska södern, rasismen och de sociala motsättningar. Dialekterna. Närheten till cajunkultur och haitisk vodou. Allt våld och all erotik.

I likhet med såpoperor går bokserien så långsamt fram, att inte mycket egentligen tycks hända i varje del. Sookie återhämtar sig långsamt efter tortyren hon utsattes för i del 9.

Hon blir mer intrasslad både i varulvsflocken i Shreveports affärer, i vampyrpojkvännen Erics liv och i kusinbarnet Hunters uppväxt (också han telepat). Samtidigt kämpar chefen/vännen Sam med att "komma ut" som hamnbytare, någonting som väcker ont blod hos många.

Men böckerna är charmiga. Sookie är väldigt peppig och Harris lägger väldigt mycket fokus på vardagsdetaljer i det dagliga livet i den pyttelilla staden Bon Temps. Mitt emellan blodbad och övernaturliga väsen, tvättar Sookie, solar och lånar böcker på bibblan. Det är en kul kontrast.


Awakened - P.C. & Kristin Cast (House of Night; 8)
Min favoritserie av dessa är nog ändå House of Night. Åh, vad jag önskar att den hade kommit ut när jag var i 12-13 års ålder! Jag blir helt såld på kombinationen av amerikansk high school-liv med sociala hierarkier och slang, och det högtidliga vi-dyrkar-månen-kulten, vampyrer och blessed be.

I den här delen (nummer 8) har Zoey återvänt från the Otherworld och finner respit hos drottning Sgiach på ön Skye. Där lär hon sig dels att hon har rötter i fey magic och dels knyts bandet till väktaren Stark ännu hårdare.

Dock verkar mörka krafter hemma i Tulsa och Zoey tvingas återvända.

Omslagen är precis i min smak och behöver jag ens nämna att Stevie Ray är min favoritkaraktär? Snäll, peppig, jordnära sydstatstjej som blir den första av en helt ny ras av vampyrer, själlösa till en början ...

Dessutom plitar författarna ihop två böcker om året, vilket innebär att jag brukar kunna läsa en på sommarsemestern och en till jul. Precis lagom!

6 kommentarer:

Metronyx sa...

Vampyr-sommar he,he. Då var vi två! Skulle gärna göra en studie i de vampyrböcker som riktas mot ungdomar och se vad man fokuserar mest på. Är det sexuell spänning som i Twilight böckerna, eller är det den där känslan av av vara en outsider. Kanske är det rent av bara humanvampyrer som beskrivs. Frågan är...kan alla dessa mytiska varelser vara på väg att bli våra ungdomars "rockstjärnor", ideal att beundra osv.

Fian sa...

Haha, roligt! Vampyrsommar är grejen för bokbloggare, alltså.

Det är sant, det vore intressant att se. Även om serierna är väldigt lika och formelbaserade på många vis, ger de definitivt olika känslor.

Det tycker jag gott att du kan knåpa ihop en studie om! =)

Jacob sa...

Nu blir jag lite förvånad. House of Night? Har läst första boken en gång, i ett mörkt ögonblick, och vad jag kommer ihåg var den mary sue:ig så att det skrek om det, smärtsamt normativ (Det finns en homosexuell karaktär. Wow! Men lita på att han följer precis alla stereotyper), och framförallt en fullständigt skamlös ripoff av Harry Potter/Twilight (Magisk skola+vampyrer=skola för vampyrer). Omslagen är väl helt okej, dock, det får jag erkänna. Menmen, delad smak och så...

Fian sa...

House of Night-serien för mig är det som kallas för ett "guilty pleasure". =)

Ja, du har helt rätt: den är präktig, smärtsamt normativ och inte originell för fem öre.

(De homosexuella karaktärerna utökas till två vidare i serien - båda lika stereotypa.)

Men - jag älskar amerikanska high school-filmer, övernaturliga romanser (som Twilight) och internatskoleböcker.

Ergo, detta är ett av mina "guilty pleasures". Skräpmat för hjärnan, om en så vill.

Smie sa...

Jag älskar böckerna! Jag är 12-13 år och älskar allt med dem. Handlingen, utspelandet etc... Det är en stor inlevelse som även gör att man nästan känner sig delaktig i allt som händer!

Fian sa...

Vad roligt att höra, Smie! Jag instämmer helt i att det är uppslukande läsning.

Du är säkert också närmre den tilltänkta målgruppen än vad jag som 30-någonting-åring är. ; )