A Game of Thrones

Nu är jag åter i Svea rike efter tio dagars vistelse hos en väninna i Amerikat! Jag borde ha tagit med mig något trevligt westernbetonat, då Cheyenne verkligen kryllade av cowboyhattar, boots, pickups och hästar.

Men istället tog jag med mig andra delen i A Song of Ice and Fire.

Jag är hittills väldigt nöjd med denna omtalade och episka fantasyserie av George R.R. Martin. Medan jag ändå var i USA passade jag också på att se de fem första delarna av tv-serien baserad på böckerna.

Det känns roligt med en högbudgetsatsning, vilket inte just fantasy alltid varit bortskämd med. HBO har dessutom gjort en hel del riktigt bra serien (bland annat Carnivàle, Six Feet Under och True Blood).

Hitills tycker jag om det. Vinjetten är toksnygg (som alltid med HBO), stämningen är mörk och generellt känns skådespelarna välcastade. Exempelvis Jon Snow ser inte ut som jag hade tänkt honom, men det fungerar. Att Arya ser ut som Willows lillasyster/dotter är snarast ett stort plus.

Jag gillar också att både lord Eddard och Cat ser äldre och lite mer slitna ut än vad jag hade tänkt mig dem. Att alla deras barn har fått åldras lite också antar jag är för att underlätta inspelningen, då det antagligen är enklare att ha lite äldre skådespelare.

Svårast har jag för Daenerysscenerna, då allting känns väldigt Äventyrssöndag-med-TV 3. Både kostymerna och hela Khal Dragos uppenbarelse blir alldeles för Xena-ostigt.

Men jag är benägen att hålla med Game of Thrones-veteranen Bokstävlarna om att Daeneryssektionerna i boken är de som känns svagast överlag, så det kanske inte är så överraskande.

I övrigt är jag väldigt nöjd med bokserien hittills. Jag gillar Martins hantverk: hans stabila språk som gör att hundratals sidor i stöten bara flyger fram.

Upplägget med att fokusera ett kapitel i taget per karaktär är förtjänstfullt.

Ofta blir det, precis som J förvarnade mig om, cliffhanger på cliffhanger på det viset. Det kan dröja många hundra sidor innan författaren tar upp en tråd igen.

Också det lite kontroversiella tilltalar mig, som att putta ner en sjuåring från ett tak eller den incestuösa kärleksaffären. Det gör det hela uppfriskande mörkt och skitigt.

Men, som sagt, jag är bara tvåhundra sidor in i andra delen, än så länge. To be continued ... (To say the least.)