onsdag 10 november 2010

Jesus & hans onda tvilling

I fantasyförfattaren Philip Pullmans återberättande av Jesu liv använder sig han av det som har kallats för the oldest trick in the book - ett tvillingpar. När Maria föder barn i stallet i Betlehem i denna version så föder hon alltså två söner - Jesus och Christ.

I enkla och rättframt berättade episoder följer vi sedan båda bröderna. Jesus, Josefs favoritson, växer upp till att bli en rättfram revolutionär som lägger stor vikt vid sanningen. Den veka Christ, Marias älsklingspojke, är smart och mycket slug och har stora planer för Jesus.

När Christ får besök av en man, helt enkelt kallad the stranger, utvecklas den planen och sätts i verket. Christ får i uppdrag att följa Jesus, i lönndom, och nedteckna hans dåd och se till att de sprids. Vem främlingen är - en ängel, Djävulen eller någonting där emellan - är oklart.

Medan Pullman orienterar sig i Jesu dåd och bibliska namn och orter sker en förskjutning - Jesu dåd omvandlas till mirakel, med Jesu död (och Christs) återuppståndelse som klimax. Jesus livsverk iscensätts och han görs odödlig - med hjälp av det allra enklaste såpoperatricket!

De roller Christ spelar är många - Satan som frestar Jesus i öknen, bibelförfattare, Judas samt Jesus återuppstånden. Tillsammans med främlingen skapar Christ myten om Jesus som sedan blir grunden till en kyrka som kommer ha makt på jorden i nästintill eviga tider. Historia skapas genom en historia. Främlingen motiverar detta inför Christ:
'And he is history and you are the truth,' said the stranger. 'But just as truth knows more than history, so you have to be wiser than he is. You will have to step outside time, and see the necessity for things that those within time find distressing or repugnant. You will have to see, my dear Christ, with the vision of God and the angels.' (s. 125)
Berättelsen relativiserar stora polemiska begrepp som sanning - lögn, nutid - framtid, historia - verklighet ... Till syvende og sidst aktualiseras idéen om the good of the many - i och med att Jesus offras kommer fundamentet till kyrkan kunna etableras.

Den kyrkan ser Jeus själv, i Pullmans tappning, inte som någonting eftersträvansvärt. I en monolog tillåts han förklara varför: hur männen som tror sig lyda Guds vilja skulle börja missbruka den makten och bestämma över och bestraffa sina medmänniskor. Hur allting skulle eskalera till spionage, tortyr och krig. Jesus vision om en kyrka handlar om egendomslöshet, kärlek och öppenhet för alla:
That it should not be like a palace with marble walls and polished floors, and guards standing at the door, but like a tree with its root deep in the soil, that shelters every kind of bird and beast and gives blossom in the spring and shade in the hot sun and fruit in the season, and in time gives up its sound wood for the carpenter; but that sheds many thousand of seeds so that new trees can grow in its place. (s. 199-200)
Vackert beskrivet. Resultatet är subtilt och subversivt.

3 kommentarer:

Metronyx sa...

Coolt, detta lägges till min boklista : )

Eve sa...

Riktigt bra & intressant recension. Var sugen på att läsa boken redan innan, men blev ännu mer taggad på det nu.

Fian sa...

Vad roligt, hör ni! Tack!